linamarcela

Hej och hå kan man känna sig mer ensam än nu måntro?
Det är som när man var liten och inte riktigt hade någon uppfattning om omvärlden,
ALLA ANDRA har jättekul ikväll, ser på fotboll, dricker öl, ute och dansar, har romantisk middag,
eller någonting annat super.
ALLA. utom jag.
såklart.

Nästan så jag skrattar åt mina tankar, ärligt talat så ler jag faktiskt.
Men det är riktigt riktigt segt att ligga inne med huvudvärk som bara blir värre,
och inte ens supermigräntabletterna hjälper.
Från en liten känning till att bli tröttare och tröttare, få mer ont och nu bara skär det i huvudet.
ja ikväll tycker jag synd om mig själv. Det är inte så värst ofta jag gör det,
och egentligen vill ja gå till Willys och tröstköpa godis för att tröstäta en stund och sedan få ont i magen.
Men nej, det blir inget godis eftersom jag har godispakt med några söta vänner,
kanske lika bra det, för då besparar jag mig magvärken och nöjer mig med huvudvärk.
stay positive!

Det här är nog misär, nästan lika misär som veckan med svinunfluensa (ja oh ja, jag är helt säkert på att det var schweinflu jag hade för ett par veckor sedan;)  ).
Oavsett om det är migrän eller misär så suger det, och det ska inte upprepas fler gånger!

dansa från mig med, skåla med ölen och mys med levande ljus,
snart är jag pepp igen och då ska jag dansa dubbelt och skåla trippelt!
godnatt.

Ofta är det lätt att vara för hård mot sig själv, ställa högre krav på sig själv än på omgivningen. Det kan vara bra, för det är ju jag själv som har ansvar för mig, som kan förbättra mig. Ingen annan. Men samtidigt får man inte vara orättvis mot sig själv, eller tom drabbas av duktig-flicka-syndrom. Som vanligt gäller det att hitta en balans, alltid den där balansen som är så svår. Men kanske är det just det som är det fina i allt, för även själva balansen svänger ju fram o tillbaka, så i det stora hela kan man ändå lyckas hålla balansen, som ordning i kaoset. Eller nåt. :)

yes då var massagekursen bokad, och nu ska jag även försöka ragga lite fler folk eftersom jag tagit på mig
att vara kontaktperson för spektaklet. titta här för mer info!

och vill du vara försöksperson när jag praktiserar så hör av dig;)

Det är som ett hån, precis när jag kände att kroppen börjar vara piggare igen så vaknar ja o känner mig konstig i halsen. Är väl inte hela världen att bli sjuk, men jag skulle ju träffa älskade lilla Alva idag. Blir inget såklart, får hålla mig men hoppas verkligen att jag hinner träffa henne innan ja ska till norge. Hoppas ja inte blir sämre så ja inte för kan träffa sofia heller, det vore som ett riktigt hån! Dags för Rehab på landet!

nej vafan nu orkar jag faktiskt inte mer.
jag kan inte sova, inte plugga, inte läsa, inte se på tv (inte heller film), inte träffa någon, inte gå ut, knappt äta eller dricka...
jag håller på att gå åt.  jag som är de mest sociala, lättuttråkade, rastlösa själar jag känner,
det här är inte schysst. och NEJ det kan inte vara nyttigt för mig att ligga still och inte göra nåt,
NEJ jag kan inte lära mig någonting av det. inte nu. för jag vill inte mer.
frossan kommer och går, hand i hand med yrseln såklart.
illamåendet kommer mer som i dyningar nu än vågor,
och mage är helt ut och in.
jag är dödshungrig men kan inte äta ordentligt, ändå tänker jag på mat hela tiden,
och dricka är bara att glömma o jag har fått skäll för att jag dricker för dåligt.

och hej och hå vad jag var bra på att gnälla och tycka synd om mig själv idag.
egentligen är det hel fel taktik men jag är trött nu, riktigtjävlatrött.

Aldrig har jag varit så okaxig.
har nu ålat mig fram och tillbaka mellan sängen och toan. jag, Hinken och självaste Toalettstolen har nu knutit starka band och vi lär inte glida ifrån varandra på ett ta. Det är äkta vänskap det.

Nej allvarligt, äkta vänskap det är sånt som JosseAnnaMartinaMange mfl. Ingen idé att rabbla upp massa människor här,
det är ingen inbördes ordning, alla har sin alldeles egna plats i mitt hjärta. Och Han som på något magiskt sätt lyckas vara vid min sida trots ett jävla avstånd, Han är för bra för vad min luddiga uttorkade hjärna ska lyckas förklara nu.

nu kallar sängen. eller ska jag kanske avancera till soffan? gah

Jag är en sån person som vill dela,
dela med mig av allt fantastiskt i livet,
glädje, lyckorus, energi, nyfikenhet, fantasi  you name it.
Och mest av allt vill jag dela till de där speciella människorna.
Självklart  vill jag också ta del av deras känslor, tänkar, funderingar och stunder!
Dela är nog nyckelord här (1p, (+1 p vid förklaring))   (okej för mkt tentaplugg just nu),
MEN någonting jag inte så gärna delar är magsjuka,
kanske att jag ändå lyckats ta del av det. eller så har något segt virus från turkiet nu äntligen hittat sin plats i min kropp och eldar på för fullt där i stackars magen.
sweet. Nej nu kallar en svalkande ispåse och soffan.
skit också!

(haha)

fortfarande inte frisk.
jag är så trött på det,
så otroligt trött på muterademonsterförkylningen.
jag vill knappt somna längre för jag vet att jag vaknar upp och har ont i halsen.

Idag har jag åtminstone förlyttad mig från sängen till soffan,
och lyckats bocka av lite från måstegöraomgåendelistan,
som att skriva en reflektion ang professionell utveckling och professionellt möte.
Det kändes som en omöjlighet men när jag inte orkar röra på mig så är det enda jag kan göra just reflektera.
och analysera. helt plötsligt var den omöjliga uppgiften både möjlig och intressant.
Jag har också hittat musik och börjat peta ihop ett nytt gympaprogram som jag helt plötsligt fick reda på att det ska vara klart om nån vecka (hade jag inte en aning om innan.. :S ).
Imorgon är det vanligt PBL-plugg. Kanske att jag borde börja ta tag i det redan nu,
men känner redan att kroppen börjar ge vika.

Det är inte bara PU jag lyckas reflektera över,
jag har insett att det är inte hälsosamt att ligga inne för länge,
man börjar tänka på konstiga saker, analysera vardagsproblem så att de först blir minimala och sedan gigantiska,
som tur är blir de slutligen minimala igen. Men ändå, det blir alldeles för mkt grubblande när jag ligger i min säng och hostar. Inte nog med att kroppen känns kassare än kassast, formen är så ur den kan bli,
till slut blir ju det mentala även segt som kåda. Nej dags att se film nu. o sova en stund.

jag är så trött.
så otroligt trött.
och halsen värker till och från.
Samtidigt som jag är extremt gnällig och tycker synd om mig själv,
så gör det inte så mkt att vara sjuk, det är ju övergående.
Inte så jävlasyndomigegentligen.
Men ändå. det är så segt!

Jag kallar mig läkarstudent.
Hej och hå, jag lär mig saker varenda dag.
Men ack så svag av mig,
jag har gjort en riktig miss.
När man har en fin kille hemma som ska skära bröd med min supervassa kniv,
och så är kniven lite vassare än brödet i fråga, och handen precis i närheten av kniven.
blod. och mera blod.
ja jag blev intresserad av såret.
nej jag fick inte panik.
MEN jag har ju för fan inte ens plåster hemma.
vilken jäkla supermiss av mig.
Jag som varit så ordningssam med första hjälpen-kit och bandage hit och dit.
jag som själv skadar mig mest hela tiden har dock råkat tömma hela förrådet,
och där stod jag och den fina killen och han fick inte ens ett plåster av mig.
imorgon ska jag gå på stan, shoppa plåster och förband och kanske det till och med kan bli med bamsemotiv.
Ja vad ska jag säga? Man lär sig av misstagen.



over and out

ibland vill kroppen bara inte gå upp.
jag måste måste måste börja sova mer.
Det här är ju ohållbart.
men åh så ljuvligt ändå.

Har ju börjat att försöka komma i form igen.
Det kommer att ta sin tid eftersom kroppen inte verkar glömma den där förkylningen.
Mår riktigt bra nu, bara lite rethosta och en aningens snuvig näsa som håller i sig.
Tränade för första gången idag, ett styrkepass med Malin
och oj vad skönt det var, hur roligt som helst att få använda kroppen,
riktigt skönt också att jag faktiskt inte tappat särskillt mkt av styrkan trots sjukdom.
Blev en spontan powerwalk strax innan solnedgången sen också, mkt skönt det också.
Har pillat och plockat med mitt nya gympapass tills på fredag.
Nej i ärlighetens namn så är det inte helt nytt, jag har modifierat mitt gamla pass för jag ska ha ett basgympastång-pass,
dvs mer anpassat för en otränad individ, men i grund och botten samma upplägg som vanlig gympa m stång.
Det börjar arta sig. Kanske inte toppformen, men jag kan ändå se möjligheten,
och gympan ska nog gå galant på fredag.

Å ena sidan avskyr jag att inte vara i form, och tyvär händer det lite titt som tätt när jag lätt blir sjuk och får ha träningsuppehåll alldeles för länge. precis som nu.
Men den här gången är jag inte bara bitter, jag är istället riktigt peppad.
För idag börjar jag komma igång igen.
Back on track, och riktigt ordentligt.
Ska ge det fyra veckor, sedan ska jag vara precis där jag vill,
och kroppen ska vara på min sida.
fyra veckor.
Det blir rätt bra uppförsbacke nu i börjar när jag senaste veckorna lyckats skapa ett sånt där fint godisberoende igen
Ni som känner mig sedan tidigare vet att jag är en obotlig godisgris en konstigt nog åt jag inte så mkt godis senaste året kanske, fram tills nyss. såklart.
Kanske är det den där sambofällan trots att jag inte är sambo. men jag är ju faktiskt duo. duofällan.
Nåja, nog svamlat, jag sitter bara och uppehåller mig från att gå en morgonpromenad,
lika bra att ta tag i det på en gång!

dag 1 :D

Det är totaltjävlavärdelöst
att vara genomförkyld
att ha ont i huvudet
att inte orka stå upp
att hela kroppen värken
att huvudet sprängs när man nyser
att det bränner i ögonen
att händerna är torra
att det trycker över bröstet
att man inte ens orkar se på film
att inte kunna somna när man är så slut att man tror man ska gå åt...

åh jag vill bli frisk. nu.

idag har jag rensat.
kastat 6 stora påsar med skräp.
lastat andra påsar fulla med saker som ska skänkas bort.
Det var skönt att rensa.
som terapi.
ut med det gamla, in med det nya?
nåja i vilket fall som helst så är det nu ordning och reda i in lilla etta :)

Någonting har hänt med magen,
jag är nog inne i en sån där 5-dagarsperiod,
det var länge sedan sist.
Men ibland hamnar min mage i konstiga cykler,
den gör ont, krånglar och blir värre och värre i fem dagar,
sen helt plötsligt blir den bättre och är riktigt glad ett par dagar för att sedan börja krångla igen,
det brukar vara just fem dagar.
Nu har jag inte räknat dagarna men magen känns precis som den brukar göra på dag 4-5
så kanske att det är en sån period igen.
fy vad trist om den ska krångla så för senaste tiden har vi ändå varit ganska bra vänner.

Igår spenderade jag 21av dygnets 24 timmar i sängen,
det innebär att jag låg hela 3 timmar i soffan.
Konstigt nog vaknade jag vid 05 imorse och kände mig hur pigg som helst,
som att jag ville ut o springa en mil.
Det bidde ingen mil och tur var väl det,
för när klockan sedan ringde så var kroppen inte fullt så med som jag hoppats på
men det är ändå en klar förbättring sedan igår!