linamarcela

Åh jag är så glad.
Som den hopplösa romantikern jag är så blir livet alltid ljusare när jag får se att människor hittar varandra,
och ännu mycket gladare blir jag när det är vänner till mig som träffar någon de tycker om.
Superglad blir jag när en av mina bästate vänner, en av de finaste människorna
träffar en pingla och får känslorna besvarade.
Så grattis min vän, jag är så glad för er skull.
till o med så glad att jag själv blir lite extra kär! ;)

Har jag glömt att nämnda att jag börjar bli riktigt bortskämd nu?
Ser fram emot att vara klar med tentan och ha lite mer tid
så att jag kan skämma bort tillbaka!!

igår vad jag trött, grinig och riktigt seg när tåget sniglade sig ner mot skåneland,
väl hemma orkade jag knappt gå bort till Micke o var nära att bara lägga mig i min obäddade kalla säng och somna,
men jag hade längtat så och skyndade mig bort till honom i alla fall.
mkt bra beslut.
Nu ska det inte bli sliskigt romantiskt i bloggen eller långa rader om hjärta och smärta,
men åh vad han hade gjort det mysigt,
riktigt riktigt mysigt.
och ja jag kände mig som i en film, en riktigt hollywoodfilm.
så fånigt skönt i kroppen.
och ja han pussade bort det onda i kroppen och allt det trötta för en stund.

tack.

jag är kär.
det känns i kroppen.
och i sinnet.
och det är härligt härligt härligt.

såg ett bröllopsfoto i tidningen nu ikväll när jag inte kunde sova,
och jag hade inte en aning om att dessa två hade gift sig.
Eftersom jag tidigare läst en del i hennes blogg så blev jag ju såklart nyfiken och fick sätta mig vid datorn igen och kolla läget. Och det är så skönt att känna sån ärlig glädje för andras skull.
Jag känner inte de här människorna, jag har ingen aning om hur de är,
men de ser lyckliga ut, och det är allt jag behöver veta just nu.
lite extra lycka i världen :)

Ska försöka mig på att sova,
men vet inte vad som händer när jag ska lägga mig.
Det är någonting som kryper på mig,
någonting som gör att jag inte får ro.
kanske är det saknad, förväntan eller bara stress?
Jag vet inte men det märks nog så småningom.
Det jag däremot vet är att jag har träffat en så klockren skånepåg att det sprattlar i bröstkorgen på mig.

jag är så fånig.
för jag tycker så mycket om.
så mycket att det kniper i bröstkorgen.
och jag stannar upp en stund för att sansa mig,
men sen stannar jag igen och undrar varför då?
Varför ska jag sansa mig?
Det är nu jag bara ska låta det vara så fånigt som det är,
njuta av bomull i magen och att mungiporna automatiskt hamnar vid örsnibbarna.
Och vad jag kommer njuta av det.
faktum är att jag njuter varenda sekund.
precis som det fån jag nu är!

Var hos Mange igår och såg bilder från deras julfirande i Alperna.
Och abstinensen inställde sig som ett faktum.
Åh vad jag vill iväg och åka snowboard.
Jag får nästan tårar i ögonen som ett litet barn för att jag är så sugen.
Jag vill jag vill jag vill.

Måste ta tag i detta.