linamarcela

igår vad jag trött, grinig och riktigt seg när tåget sniglade sig ner mot skåneland,
väl hemma orkade jag knappt gå bort till Micke o var nära att bara lägga mig i min obäddade kalla säng och somna,
men jag hade längtat så och skyndade mig bort till honom i alla fall.
mkt bra beslut.
Nu ska det inte bli sliskigt romantiskt i bloggen eller långa rader om hjärta och smärta,
men åh vad han hade gjort det mysigt,
riktigt riktigt mysigt.
och ja jag kände mig som i en film, en riktigt hollywoodfilm.
så fånigt skönt i kroppen.
och ja han pussade bort det onda i kroppen och allt det trötta för en stund.

tack.