dansa som att ingen kan se dig

Äntligen fick jag revansch från förra helgens migränmisär,
så det blev utgång med lite nytt folk (alltid skoj att träffa nya människar ju! :) )
och det var Stortengan som gällde. sjukt mkt folk och hyfsad musik gjorde att det blev dans dans och dans.
Åh vad skönt att dansa av sig lite, och bra uppvärmning för nästa helgs David Guetta!
Var en del skumma människor ute,
eller kanske jobbiga människor faktiskt.
Kan bero delvis på att jag själv var vid mina sinnens fulla bruk och då blir andras fyllor så hmm mycket märkligare. Men ändå tycker jag nog att en del beter sig väldigt konstigt.
Ingen självrespekt helt enkelt.
Jag är inte den som skäms av mig, väldigt få saker får mig att blir generad,
jag tycker sällan att man borde skämmas, så länge man är sig själv.
men en del andra skulle nog må bra av lite mer självinsikt och kanske faktiskt skämmas lite
eller kanske jobba på självrespekten till att börja med.
Det gör lite ont i mig att se, för det syns ofta, när någon försöker vara någon den absolut inte är,
och utan den respekten för sig själv så tappar andra människor också respekten.
Någonting som verkligen får mig att tappa respekt är såklart när någon annan inte visar mig respekt,
eller som jag precis nämnt, när jag märker att personen inte har minsta respekt för sig själv.
nog om det.

Apropå att skämmas så träffade jag B som jag inte träffat på ett tag nu,
och bland det första han sa till mig var att "dansa som om ingen ser dig" med en glimt i ögat,
vilket jag tyckte var väldigt bra sagt och passade mig utmärkt!
Insåg väldigt snart att det var ju jag som sagt det till honom förra gången vi sågs,
så klart det passade mig! :)
dans blev det och sen blev klockan 03 och garderobskön ett faktum.
och oj vad jag var nöjd! och inte är jag bakis idag heller!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0